Tid, tid, tid. Vi mäter allt möjligt i sekunder, år, decennium mm. Bra eller dåligt? Både och tycker jag nog. Ibland är det stressande med minuter hit och dit.
De 8-9 åren jag levde som ensamstående mamma till två små härliga ungar fick mycket gå väldigt snabbt. Jag kommer ihåg att jag nästan sprang igenom mataffären. När jag träffade min nuvarande man, för cirka 12 år sedan fick jag lära mig annat. Handla i sakta mak, oj så svårt men så bra. Vilken skillnad. Han har lärt sig att inte stressa, springer aldrig till bussen om han är sen, det kommer ju en till. Men så är han så klart ute i god tid också.
Jag har försökt ta efter detta beetende och det kan rekommenderas! Det handlar inte om att inte vara i tid, det handlar om att planera bättre för att slippa känna sig stressad. Nu när det är nytt år (tidsmätning igen) ska jag bli ännu bättre på att planera har jag tänkt mig.
Det är nog bra med att mäta tid i alla fall, men får ett gratis avstamp för nytt beteende, nya vanor eller vad det nu kan vara.
God fortsättning på det nya året!
Du lär dig, det är nyttigt.
SvaraRaderaRutger